Från början igen…
Orkar inte med dagens samälle, tänk er. Jag har inte ens orkat kommentera SD inträde i riksdagen. Då är det något som är fel.
Men om ni bara visste hur mycket det är som har hänt sen jag skrev sist. Jag har bl.a flyttat till småland och tillbaka. Slutat på två skolor och börjat på en tredje. Berga naturbruksgymnasium. Om jag trivs? Enormt!
Trots att jag ibland förfäras över mina klasskamrater och ofta kännar att min smarthet sjunker i samma takt som min iq, så tycker jag att det är värt det. Värt att vara där jag hör hemma. I min underbara huvudstad. Där flygen går och tågen är nära till hands.
Donna, påni, har åkt hem till sig och jag har genast börjat fundera på att skaffa ny. Jag vet mycket väl att jag inte har tid. Men jag har ett behov av att få lägga ner all min tid, all min kärlek på något som tar emot, står kvar och som klarar mina tårar. Det funkar inte att lägga det på en människa, jag är elak. Det är något som nog alla har konstaterat på sistone.
Eller är det en fasad av rädslan för att visa känslor. Precis som min blyghet är en fasad för att få analysera, observera, människorna i min närhet. Hur mycket har jag inte lärt mig av deras samtal då de tror att jag inte lyssnar?
Jag behövde skriva av mig idag. Det har varit så mycket, så mycket att ta in. Att förstå. Kan jag känna såhär? Är det inbillning eller någon som driver med mig? Är jag värd det här verkligen?
Varför är det som är så fel så rätt för mig. Och varför har det blivit så komplicerat nu?
Jag anser att detta inlägg bra avspeglar hur min hjärna ser ut just nu – trött.
Nyss loggade jag in på mailen i mitt huvud, så övertygad om det att jag skrev @hotmail. Istället för… ja, det som skulle dit helt enkelt. Nej, usch. Det blir ett nytt inlägg imorgon istället. För nu börjar jag om från början.
Stay put for the continue of this blog. Comment if you wish.
- The Angelic Angel and doggy, currently under the bed, Lansiärs Ivanhoe. Shivo.
